tisdag 23 september 2014

Shut the fuck up!

Jo, jag vet, det är riktigt dåligt. Det definitiva lågvattenmärket under min tid som lärare. Jag hade klassen passet innan och efter fikat. Han kom efter fikat. Det som var en lugn och kreativ lektion innan kaffet blev något helt annat efter kaffet. Han förändrade förutsättningarna fullständigt. 

Pratade sönder allting, avbröt mig såväl som klasskamraterna, pratade rätt ut i luften, visade nya bilder på mobilen för bänkgrannen, var otrevlig men inte aggressiv. Jag hade sagt till några gånger i lugn ton men kände samtidigt att jag blev mer och mer irriterad och till slut var jag inte mer än människa. Det kom utan att jag hann tänka det.

- MEN SHUT THE FUCK UP! Vad fan är det för fel på dig? Fattar du inte svenska, eller? 

Jag fick dåligt samvete samtidigt som sista stavelsen var färdig. Sen fick jag ägna rasten åt samtal så vi fick prata oss samman, han och jag. Det gick rätt bra. Båda två fattade hur fel det hade blivit och vi gick där ifrån, inte direkt som vänner men åtminstone överens.

Röriga terminsstarter gör min hjärna rörig. Dylika utbrott dränerar en på energi och jag funderar på om jag gjort rätt yrkesval.

Då slår det mig! Det där händer inte när man undervisar på distans. Där är ingen som pratar sönder lektionerna eller stör grannen med att visa bilder från mobilen. Där är ingen som dyker upp efter fikat och förändrar förutsättningar. Distans är kanske mysigare?

Distansundervisning har ett annat moment, situationer som ovan nämnda dyker aldrig upp. Det innebär inte att jag aldrig blivit arg på mina distanselever, för det händer, men det är svårt att skälla ut någon på distans. I skrivandets stund är man samlad och skriver man funderar man över formuleringar, man tar bort shut the fuck up innan det ens dykt upp.



Men visst, som sagt, det går att lacka ur på deltagare som läser på distans. Till exempel när jag rättat samma deltagares texter i två veckor och påpekat samma typ av fel fyra gånger och inget händer,

- Det är meningen att ni ska läsa mina korrigeringar och ta till er av dem och ta med till närmast följande uppgifter.

Det låter lite mer vuxet och går knappast och misstolka (hoppas jag). Sen är det alltid knepigt när deltagare inte kommer in med arbeten i tid, men det händer både i salen som via nätet.

Där kommer alltid störningsmoment, tydligen. De har en tendens att dyka upp oanmälda. Gå inte och oroa dig över det som inte hänt, sa min kompis Hård-Pär. Ibland gör man dåligt ifrån sig. Lite mer ofta funkar det rätt bra. Faktiskt.

Jan Altsjö - Lärare på Nyköpings Folkhögskola.

tisdag 9 september 2014

Digital flexibilitet

Flexibilitet är mycket i min begreppsvärld just nu. Jag befinner mig i startgroparna att börja undervisa i engelska. Att gå från att vara bildlärare och entusiastisk anglofil till att faktiskt göra en bra kurs i engelska som folkhögskolelärare är ett stort hopp.

Det finns vissa saker jag strävar efter: lugn, lust, meningsfullt innehåll, struktur och en chans för både mig och deltagarna att vara flexibel inom strukturen. Alla lär sig på olika sätt, i olika hastighet, och då behöver man få göra det. Dessutom så har man olika verkligheter att ta hänsyn till, det kommer att bli sjukfrånvaro och VAB. Så hur ger jag alla en chans att hänga med? Och hur mycket ska det flexibla påverka tid, plats och omfång som Jan Altsjö skriver om i ett inlägg tidigare i år.

Kan jag göra som jag gör inom bild och konst? Korta workshopar kring ett ämne och sedan eget arbete i egen takt enskilt eller i grupp – som jag som lärare hjälper till att utveckla genom samtal under lektionstid. Val av intryck och uttryck – skriftligt, muntligt, digitalt, analogt, i bild eller kanske med ljud?

De största frågorna för mig är: Hur förenklar jag? Ska jag skippa läxorna? Hur involverar jag alla sinnen? Hur gör jag det roligt? Det ska vara så roligt att vara med på lektionerna att alla kommer. Jag ska börja med att fråga mina deltagare – så får jag se vad de säger.
För dig som undervisar i engelska är det här säkert självklart precis som det är självklart för mig när jag undervisar i bild/konst. Att göra hoppet till ett annat ämne är spännande och utmanande.

På mitt skrivbord på jobbet ligger fem iPad Air. De ska ut till fem betatestande deltagare så att jag som är IT-pedagog lär mig fallgroparna och kan utveckla rutiner och kunskap i lagom takt för framtiden.

Jag måste erkänna att jag genast blev gruvligt avundsjuk och har nu beställt en iPad Air till mig själv. Innan dess gick jag till min IT-ansvarig och föreslog att vi startar ett projekt där lärare som vill ha iPad i klassrummet kan få ha det - under förutsättning att de tar hand om de tekniska själva. Detta för att utveckla sin egna digitala kompetens, sin pedagogik och för att utveckla sina ämnen. Turligt nog är både han och min chef med på det. Man måste bara våga börja. Kanske kan vi inspirera andra lärare.

Jag kommer att berätta om mitt iPad-äventyr här på bloggen. Hur flexibel kan jag göra min närundervisning och kommer detta inbegripa distansundervisning? Jag vet inte än. Du som läser mina inlägg har ju märkt att jag mer eller mindre älskar min iPad. ”Älskar” är kanske ett för starkt ord. Det är kanske mer som bästa leksaken. Och varenda unge lär sig ju fantastiskt bra genom att leka – så det ska vi utnyttja!

Länkar som kan vara intressanta om iPad i skolan:




Länkar som kan vara intressanta om spel i undervisningen: 


Det bästa med iPaden? Man kan skissa på den! Och illustrera med den. Appen jag använt för att göra citatet ovan heter Hanxwriter. Det är en virtuell skrivmaskin (med ljud!) men finns tyvärr bara med engelskt tangentbord. Kattskissen är gjord med Procreate.
 
Har du iPad i din undervisning på folkhögskolan? Hur fungerar det? Berätta – jag vill veta mera! Kommentera här nedan.

Brita, ämneslärare samt IT-pedagog på Löftadalens folkhögskola.

fredag 22 augusti 2014

Jag väljer skönlitterärt!

"My Mouse" CC BY-NC-SA 2.0 by Taylor Sloan on Flickr
Visst har jag skrivit om det här tidigare? Men det har hänt igen, jag bli lika förvånad varje gång. Människor söker till kurser utan att veta vad de söker till. Stönar jag i onödan? Egentligen är det inget problem, det är bättre att folk söker kurser än att de inte gör det. Men ändå.

Uppenbarligen är det en hel del människor där ute som har en klar bild av vad en skrivarkurs på distans innebär. Skrivarkurser är vanligt i folkhögskolesverige: lika många skrivarkurser, lika många varianter, de skiljer sig i både idé och innehåll. Vad de har gemensamt är att där finns alltid en möjlighet att läsa om kursupplägg och innehåll, företrädesvis på respektive skolas eller kurs hemsida.

När jag och min kollega Eva ska anta deltagare till Skrivtorget ringer vi alltid alla sökande för en kortare intervju. Av flera skäl, bland annat för att få en personlig koppling, eller för att kolla skrivintresse eller vana vid nödvändig teknik (vid sistnämnda handlar vi utefter erfarenhet kan man säga).

På Skrivtorgets hemsida finns beskrivet om innehåll och upplägg, där finns att läsa ord och begrepp som: skönlitterärt skrivande, journalistiskt skrivande, novell, nyhetsbevakning, reportage och grundläggande journalistik för att nämna något.

Sent i våras var där återigen dags för den mysiga uppgiften att ringa sökande. Den annars så trevliga damen gav mig andnöd och det stockade sig för mig. En bit in i samtalet spinner jag vidare på en annan tråd och säger,

- Jo, Skrivtorget står ju på två ben, ett skönlitterärt och ett journalistiskt.
- Det låter ju jätteintressant, kontrar hon.
- Hur menar du då?
- Ja, då väljer jag skönlitterärt
- Nja … alltså … det går inte att välja, båda delarna går parallellt hela terminen och det är det som är kursen.
- Jaha.
- Har du tittat nåt på vår hemsida om …

Hon fick i läxa att läsa på om kursen hon sökt och jag lovade återkomma senare i veckan. Vilket jag också gjorde, det samtalet gick fullständigt överstyr, hon blev otrevlig, samtalet gled mig ur händerna men det är en annan historia.

I vår digitala värld är det enkelt att söka flera kurser, vilket många gör och håller fler dörrar öppna, kommer man inte in på ena kanske det blir bättre på den andra. Gott så långt. Men innebär det att folk drar iväg ansökningar liksom hur som helst? ”Oj, vilka trevliga färger på loggan, dit vill jag söka” eller ”Men i Nyköping bor ju Lena då måste kursen passa mig”. Jag vet inte. Hur svårt kan det vara? Lika lätt som det är att söka lika lätt är det att hitta information om det man söker till.

Förstå mig rätt, vem som helst får söka till vår skrivarkurs, alla är välkomna. Okej, man behöver inte ens veta vad man söker till men jag förbehåller mig rätten att förvånas.

Eller är det jag som är konstig?

Jan Altsjö Lärare på Skrivtorget, skrivarkurs på distans, Nyköpings Folkhögskola.

torsdag 14 augusti 2014

Den digitala boken 3 – låna, ladda ner och läs gratis

Det finns olika orsaker till varför något går att ladda ner gratis i bokform via webbläsare eller appar. Dels kan texten eller boken vara så gammal att det inte längre finns någon copyright eller upphovsrätt att följa. Dels finns det verk som delas med hjälp av Creative Commons eller av upphovspersonen själv genom olika webbplatser. Ibland så kan du även ladda ner gratisböcker som ett led i marknadsföring. Mycket är på engelska men det kommer mer och mer på svenska och andra språk. Som du säkert såg så kom Annika Hultén med en bra länk till resurssidorna på folkbildningsnätet i en kommentar till mitt förra inlägg. Jag kommer att gå in på några av dessa förslag nu.


Låna böcker på biblioteket 


Börja med att ladda ner appen Bluefire reader om du inte har gjort det än. När du öppnar din Bluefire Reader första gången får du en möjlighet att skapa ett Adobe ID-konto. Böcker du lånar har ofta ett kopieringsskydd, så ditt ID tillåter dig att läsa boken du laddat ner på flera olika datorer eller apparater. Har du en android får du ladda ner Aldiko – som är en eboksläsare för androider. Du kan även skapa ett ID via Adobe och sedan genom att klicka på Logga in där du även kan skapa ett nytt ID.


Du behöver förstås ha ett lånekort. Om du inte redan har en pinkod till ditt kort så behöver du skaffa en. Enklast gör du detta på ditt bibliotek. Via Hitta e-boken kan du sedan hitta biblioteksböcker. Hitta e-boken har även en egen app som heter e-biblioteket om du hellre vill använda den. Där kan du lägga till alla de bibliotek du har lånekort och pinkod till. Eftersom det rör sig om biblioteksböcker, så kommer din möjlighet att läsa boken upphöra efter vanlig lånetid. 

Ladda ner fria e-böcker


E-böcker kan du hitta på många ställen. Via Bluefire har du tillgång till exempel Feedbooks om du klickar på Get Books i menyn.


Den app jag använt mest för att hitta gratisböcker på är eBook Search Pro för ca 7 kronor. Den är gjord för dig som vill ha allt samlat på ett ställe. I appen så finns redan länkat till iBooks gratisböcker, Projekt Gutenbergs katalog och även Internet Archives katalog över gamla böcker.



Om du inte trivs med gränssnittet i eBook Search så finns det andra du kan pröva. Appen Free Books är gjord för dig som är mer visuell. Dessutom kan du köpa till en ljudboksfunktion och ha tillgång till fria ljudböcker från bl. a. LibriVox också. Genom ett konto på classicly.com får du även tillgång sociala forum. På mobilen så får du ladda ner ytterligare en app som heter Audiobooks.



LibriVox är alternativet för dig som vill ha ljudböcker på engelska eller andra språk. De har en egen app helt inriktad på ljudböcker. Du hittar den på både iTunes och Google Play. Gratisversionen innehåller reklam, för kanske 15kr köper du en PRO-version och slipper den.

Det här var bara några exempel som kan göra dig lite mer flexibel i både ditt lärande och din pedagogik när det gäller läsande och böcker. Du som är skarpögd ser att jag har fler appar – men de får du pröva på egen hand. Ha det så trevligt i läsfåtöljen!

Brita Wanngård, Ämneslärare och IT-pedagog på Löftadalens folkhögskola

måndag 9 juni 2014

Den digitala boken 2 – köpa, lyssna, läsa

En del av det livslånga lärandet är ju helt klart lyxen att läsa böcker. I år har många folkhögskolor fått extra pengar för läsfrämjande verksamhet. På Löftadalen hade vi möjligheten att lyssna på Petter Askergrens föreläsning. Han beskrev hur han läste för att få ett språk som han kunde använda sig av i sina egna texter. För mig är det en av anledningarna till att jag läser och om jag kan få möjligheten att inspirera mina deltagare att läsa böcker så gör jag gärna det.

Min digitala bokhylla:

Köpa böcker på iBooks 

Att köpa böcker på iBooks är enkelt. Först skaffar du ett Apple-ID. Du kanske redan har ett om du har ett iTunes-konto. Du kan också registrera ett konto via iCloud i systeminställningarna men har du inte gjort det så är det enklare att göra via webbplatsen.

iTunes är som en affär – förr fanns det mest musik, men nu kan du även köpa böcker, filmer och appar på iTunes om du kopplar ett bankkort till ditt konto. Läs mer om iBooks på Apples webbplats och ladda sedan ner iBooks till din iPhone, iPad eller MacBook om du inte redan har den installerad. Programmet kostar ingenting men fungerar bara på Apples produkter.

Bilden visar hur jag ser mina köpta böcker på min iPhone. Det lilla molnet i hörnet på böckerna visar att jag inte har laddat ner dem till mobilen, men att jag skulle kunna göra det. Klicka på Affär (som jag ringat in högst upp till vänster) för att komma till iTunes bokavdelning. När du klickar på en bok ser det ut till vänster. Du kan välja att ladda ner ett kort utdrag ur boken innan du köper den. Under fliken Köpt kan du se alla böcker du har köpt på ditt Apple-konto.

Vill du hellre köpa ljudböcker gör du det via iTunes Store-appen. Många böcker finns på iTunes men inte alltid svenska och har du dessutom en android så får du gå en annan väg för att köpa böcker.

Andra alternativ för att köpa e-böcker och ljudböcker

Adlibris har en app som heter Mondo, som fungerar ungefär som iTunes. Bokus har i sin tur kontrat med Dito som ett alternativ. Även här behöver du ha ett konto och när du betalar kan du betala direkt via din e-bank eller med ett bankkort. Jag tycker att det är enklare att skapa konton via min dator och sedan logga in mig via mobilen eller paddan. Det finns många andra helt svenska webbplatser där du kan köpa både e-böcker och ljudböcker. Priserna kan variera mellan tjänsterna så jämför gärna innan du väljer. Gemensamt för alla är att du behöver registrera ett konto för att kunna handla.

Amazon.com – mest på engelska

Amazon.com har en egen variant. Deras app heter Kindle Reading App och är gjord för att kunna läsa böcker i Kindle-format (Kindle är Amazons läsplatta). Den här appen kan du ladda ner till både iPad, iPhone och androider utan problem.

Om du redan har ett konto på Amazon kan du koppla din Kindle Reader till ditt konto. Man handlar med ett klick på webbplatsen och när man öppnar appen på paddan så laddas böckerna ner. Vill du hellre köpa ljudböcker så säljer Amazon ljudböcker via Audible. Audibles app kan du också ladda ner för android om du skulle vilja. Det finns vissa svenska böcker att köpa, men webbplatsen är helt på engelska.

Läsglädje och vidare…

Om du vill ha en läsupplevelse tillsammans med andra så har en del tjänster brickor/märken eller ”badges” som du kan dela på Twitter eller Facebook. Bilden som du ser nedan kommer från Kobo Books. Man kan se hur många som läser samma bok, eller se statistik över vad du läser, när du läser och hur länge du läser. Jag är säker på att det bara är en tidsfråga innan det här sprider sig i Sverige också. Goodreads är en variant av community – de säljer förstås inga böcker men har massor av lästips.

Det här blev ett långt inlägg och jag hoppas att jag har gjort dig nyfiken på digitala böcker. Det har blivit lättare att handla och ladda ner böcker och utbudet ökar för varje år.

Under tiden jag har skrivit det här inlägget har jag hittat flera gratisvarianter av både ljudböcker och e-böcker via webbplatserna. Det bästa i livet är gratis sägs det – så nästa gång ska jag ge dig tips på hur man hittar gamla klassiker och rariteter helt gratis. Ha det skönt i soffan till dess!

Brita Wanngård – Ämneslärare på Löftadalens folkhögskola

tisdag 27 maj 2014

Domineffekten

År 1898 startade Hermods sin distansundervisning i Sverige. Som så mycket annat kom idén från USA. Efter en längre utlandsvistelse, bland annat i USA där distanspedagogik slagit igenom, startade Hans Svensson Hermod en korrespondenskurs i bokföring. Lite mer än tio år senare var det premiär för det första studenterna att i Hermods regi ta en realexamen per korrespondens. Till dags datum har cirka fyra miljoner människor gått en distanskurs hos Hermods. 

Hermods är i högsta grad levande. Distansundervisningen har utvecklats. Då, 1898, fanns inte internet. Framtiden var bättre förr på så sätt. Jag menar, nu har vi det definitiva verktyget för undervisning på distans. Det är smidigt och geschwint så hälften vore nog. Hur ska vi nu utveckla distansundervisning ytterligare?

Den digitala världen, som dominerar distansundervisningen i dag, utvecklas och förbättras hela tiden, till exempel vad gäller hårdvara och mjukvara. Vad gäller distanskursernas innehåll och pedagogik verkar det inte vara någon direkt gräns för vad man kan eller inte kan göra. Inom folkbildningsvärlden har jag bland annat stött på möjligheten att plugga till tamburmajor på distans eller körsång på distans. Vilken kreativitet, vilket mod! Dagens teknik, och det faktum att distansundervisning är etablerad, gör att väldigt mycket provas, testas och genomförs. Halleluja.

Jag får däremot något fundersamt i hjärnan när det flexibla lärandet kommer upp. Det flexibla är distansundervisningens styrka och svaghet på samma gång.

Flexibelt lärande är ett pedagogiskt begrepp som innebär att undervisningen tar hänsyn utifrån elevens förutsättningar. Flexibla inslag kan vara att de studerande i stor utsträckning bestämmer tid, plats och omfång för sina studier. Det flexibla lärandet har etablerats inom folkbildningen där folkhögskolor och studieförbund erbjuder kurser och studiecirklar som går helt eller delvis på distans. 

Men jag jobbar inte bara med flexibel distansundervisning jag jobbar också med schemalagd salsundervisning. Kombinerar man de här två typerna av undervisning kan man ibland råka ut för dominoeffekten.

Oj, har alla distansdeltagarna fixat uppgiften halv två i natt och simsalabim ska tolv deltagares texter läsas på en dag samtidigt som jag måste hoppa in för Robert på samhällskursen och oj hela min planering välts omkull och rätar upp sig först efter två veckor madre madre hilfe hjälp. 
 Det är väldigt lätt att säga att man har en flexibel organisation men vad innebär det egentligen? Det finns ett drag av oresonligt godtycke i begreppet. Typ, ställ upp eller dö. Självklart är jag till för mina deltagare. Knappast tvärtom. Hur gjorde Hans Svensson Hermod?

Hallå gnällspik, vad vill du? Vara osmidig? 

Nej, aldrig. Jag tycker om det här. Behövde pysa lite bara.

Jan Altsjö Lärare på Skrivtorget, skrivarkurs på distans, Nyköpings Folkhögskola.

måndag 5 maj 2014

Den digitala boken – Bokapparnas värld

En av anledningarna till att jag skaffade mig en iPad var att jag ville läsa böcker. Jag ville kunna göra texten större om det passade mig och kanske läsa både i datorn, surfplattan och i min smartphone. Kort och gott; jag älskar böcker och nu vill jag dela med mig av mina bästa tips innan semestern.

Jag har en mängd digitala böcker men jag håller mig till iPaden och iPhonen – för det är dessa jag känner till. Du som har en surfplatta eller smartphone av ett annat märke kan nog hitta mycket som stämmer – men allt kommer inte göra det.

Det finns lite olika sätt att uppleva elektroniska böcker. Vissa är egna program i sig själva: de kallas för appar och du hittar dem på iTunes eller Google Play eller utvecklarnas webbplatser. Andra köper du som böcker eller hittar gratis och de kan du oftast lagra i iBooks eller en egen bokhylle-app som Mondo eller Dito.

Många elektroniska böcker är också mer multimedia än ren text. Eftersom jag lär mig multimodalt så är det här extra inspirerande; lärandet har blivit enklare. Man får ofta fler funktioner än i en bok. En av de första böcker jag laddade ner var Svenska Akademiens Ordlista, SAOL. SAOL är en digital variant av vår kära gamla blåa ordbok. Perfekt när man löser korsord eller spelar Wordfeud. Norstedts har också ordböcker som appar. De har bland annat en liten fickordbok för snabb översättning från eller till engelska och ska du bli en upptäckare i digitala böcker så kan digitala ordböcker vara bra att börja med. För att få mer hjälp med engelskan så laddade jag ner Merriam-Websters ordbok och lexikon. De har också en gratisvariant som är bara ordbok, men betalar du en liten slant så slipper du reklamen och får lexikonet med. Det finns också en variant som är lite dyrare men som i gengäld förklarar bättre för de som lär sig engelska som andraspråk. Med Merriam-Webster så kan du öva på att slå upp ett ord genom att säga det högt. När jag säger ”grail” så hamnar jag bara på ”grade” så mitt uttal är nog inte helt korrekt. ;-) Merriam-Webster är ett amerikansk lexikon, kanske det spelar roll.

Oxford Advanced Learner’s Dictionary kostar mer men presenterar i gengäld både engelskt och amerikanskt uttal. Är du lärare i engelska så testa någon av dessa. Anledningen till att jag är så intresserad av ordet grail är självklart för att jag hittat en bok/app om den 28 dagar långa inspelningen av Monty Python-filmen The Holy Grail. Appen kostade en slant och är massiv på 1 gigabyte i omfång så se till att du har plats på paddan om du laddar ner den. Här finns även filmade intervjuer, teckningar, animationer och filmsnuttar förutom text. Man hittar ”dailies” (filminspelning dag för dag). Man kan läsa dagboksanteckningar och se manuskripten. Rena rama guldgruvan om du undervisar i film eller engelska.

Om du är uppmärksam så ser du att jag även har en app som heter Albers | Color. Det är en app gjord på Josef Albers bok Interaction of color. Detta är en lärobok i färglära där du även kan träna upp din känsla för färg och färgblandning genom praktiska övningar. En slimmad variant av appen är gratis – men du kan köpa till material. Ska du lära andra om färg så kan jag verkligen rekommendera den.

Bilden ovan visar en av de första skärmarna (det blir inte omslag på en padda ;-) och även ett utsnitt från övningsdelen. Om du hellre vill ha den som bok så finns den att köpa. På svenska heter den Om färgers inverkan på varandra och har du tur så hittar du den i ett antikvariat för kanske 400 kr.

För mig är det fantastiskt att kunna ladda ner en upplevelse och lärande för runt en hundralapp. Att det är på engelska är en utmaning men inget hinder, tvärtom gör det livet lättare för en engelskalärare att vara flexibel och digital. Jag kan inte sluta utan att tipsa om ytterligare två bok-appar som du hittar på iTunes. Dessa är mina räddare i nöden; handböcker om iPhone och iPad som intelligenti.com har skapat. Allt du någonsin kan behöva veta om dina tekniska prylar kan du få tillgång här – i bild! Jag hade inte klarat mig utan dem. Det finns både gratis- och pro-versioner och är du visuell som jag så kommer du gilla dessa bättre än Apples egna handböcker. Man kan lägga bokmärken, dela bra tips med andra via epost och iMessage och de uppdateras när operativsystemet uppdateras. De är på engelska förstås.

Med dessa böcker i bagaget är du redo för det mesta som jag ska berätta om. Om en månad berättar jag om e-böcker och ljudböcker och hur du får fatt i dem. Hur du hittar, handlar, lånar och laddar ner. Sedan är du helt redo för hängmattan eller altanen och kan njuta av en sommar med böcker.

/Brita Wanngård - Löftadalens folkhögskola